60 sekunder för migsjälv

Kan jag inte vända om nu?
Varför tar jag mig tillbaka hit varenda jävla dag?
Det är några hundra snötäckta meter dit.
Jag vrider huvudet 180 grader och backar ett steg.
Sedan står jag still för min kropp leker dragkamp med mig som rep.
En lek som fel sida alltid vinner.
Jag tar ett steg fram, och sedan ett till.
Jag är en stark människa som orkar bära vikten av min egen idioti.
Men jag ger inte upp. Jag dansar i snön.
För en minut är jag faktiskt ensam med mig själv.
För en minut är jag lycklig på riktigt.
En minut innan jag måste ta ett stort kliv in i det mörka hål som väntar framför mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0